Trä.

250px-Drva

Saxat från Wikipedia:

Trä eller ved är material som fås vid avverkning och bearbetning av träd (samt vissa vedartade gräs etc). Under större delen av mänsklighetens historia har det varit viktigt som bränsle och byggmaterial. Som virke använder man ofta trä som bearbetats till plank eller brädor; det används även för massatillverkning samt för att destillera fram olika tekniska produkter.

Xylem är den del av växten som transporterar vatten och mineral från rötterna, lagrar näringen som skapas i fotosyntesen och håller upp växten. Mellan 25 000 och 30 000 växtarter producerar trä, varav mellan 3 000 och 4 000 producerar trä som kan användas som material. De växter som blir trämaterial kan delas in i nakenfröiga växter och gömfröväxter. Generellt kan man säga att de nakenfröiga växterna har mjukare trä och gömfröväxterna hårdare.[1]

Träd har tre olika cellstrukturer: bandporiga, ströporiga och ringporiga. I en del träd bildas tydligt avgränsad kärna och splintved.

I genomsnitt består trä av:

 

Egenskaper hos olika träslag

Huvudartikel: Träslag

De flesta träslagen är lättare än vatten men det finns träslag som inte flyter i vatten, och sådant timmer kan följaktligen inte flottas utan hjälp av bärande pontoner. Ett exempel på sådant träslag är ebenholtz. Det lättaste träslaget av alla är balsa, men detta har låg hållfasthet och är ganska mjukt (man sticker med lätthet in en knappnål djupt i en balsakloss med enbart handkraft).

Ett omtyckt träslag till bland annat möbler är teak, men det har en fet yta som gör det mycket svårlimmat.

För träsnideri är lind särskilt lämpligt, eftersom det är lätt att bearbeta med skärande verktyg. Av lind får man även trädgårdsbast.

För golv används furu och gran. Furu är starkare och mer dimensionsstabilt vid fuktvariationer än gran, men mörknar under inverkan av ljus. För golv som inte ska täckas av linoleum- eller plastmattor föredras därför ofta gran.

Gran utstår böjpåfrestningar bättre än furu. Det gör att gran varit ett vanligt material för tillverkning av forna tiders massiva skidor. Av samma anledning byggdes förr takstolar och takåsar av gran.

Björk och bok är hårdare och starkare än furu, men inte lika hårt och starkt som ek.

masurbjörk är vackert ådrad, och används vid möbelsnickeri med mera.

För yxskaft och dylikt är bland svenska träslag ask det lämpligaste. Bland utländska träslag används gärna hickory.

För båtdäck anses douglasgran, (ett barrträd av släktet Pseudotsuga), särskilt lämpligt.

För träleksaker används ofta bok.

Päronträ är ganska dimensionsstabilt och kvistfattigt och användes därför förr gärna för ritutensilier som vinkelhakar, mallar, räknestickor och dylikt. Numera tillverkas dessa föremål av plast.

Bambu är ett gränsfall, då det egentligen är ett gräs, och inte ett träd. Men det har många med trä liknande användningsområden. Ytan är mycket hård. Dess rörstruktur är hållfasthetsmässigt fördelaktig. Rör har bättre styrke-/viktförhållande än massivt material. Bambu används till metspön, men även till hyvlade rörväggar i splitcanespön för flugfiske. Orientens byggnadsställningar är ofta i bambu. Äldre skidstavar var av bambu. Ett användningsområde för bambu är till så kallade rör i blåsinstrument, bland annat klarinett, saxofon, oboe, och fagott. De numreras i hårdhet.

Firman Sun Hemmi har gjort sig känd för att använda bambu till räknestickor. Bambu ger där ett oöverträffat mjukt glid vid användningen av stickan.

Pockenholz användes tidigare som lager till propelleraxlar, idag till hyvelsulor, träklubbor till att slå i hjullager och glidklossar till ramsågar. Det är träets hårdhet och ”självsmörjande” egenskaper som utnyttjats i dessa fall.

De specifika egenskaper som ett träslag har är beroende av var och på vilket sätt ett träd växer. Redan under ett träds uppväxt kan man påverka det färdiga virkets kvalité med nygammal skogsvård. Virke från ett och samma träslag kan man få helt olika betingelser, hårdhet, rakvuxet eller krokiga träd. Barrträd kan få olika hartsinnehåll beroende på det enskilda trädets livscykel. Virke som sågas från en stock kan ha stor skillnad i vikt gentemot ett annat virke av samma art på grund av enskilda växtbetingelser, mer eller mindre snabb eller långsamt vuxet kan vara en av orsakerna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s